Ibland vill man vara lite så att bara man själv förstår...

It's not that I don't feel it, it might have been just wrong. But still I'm glad I did it, it took my breath away for a moment, but I guess that's it. I've realized the one thing, and that's good 'cause now I can walk on, and still remain at the same time. Good night, and thank you.

Det var one of a kind, och det är väl så det kommer att vara.. Det är vad jag är inställd på, det är det som förtjänas. För inte mycket mer finns kvar just nu, men jag vet att det finns i mig, och det är därför det blev som det blev. Men jag tänker inte låta det gå längre, även om jag vill. Jag tänker inte låta det få ner mig så som det fått. Men jag kan inte glömma helt, och det är delvis mitt eget fel, eller ganska mycket mitt eget. Men sen är jag som jag är och det är bara att acceptera, jag stannar för länge, håller mig inte borta. Då får jag skylla mig själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0