Sara Johansson

5 minuter och redan 2 - 0. Det är sådant som gör en glad, mer sådant tack. Och mer resultat i stuket femma - tvåa. Då blir jag nöjdare än vanligt. Det är sådant som behövs.

Halloween firas i sängen, tröttheten tar över och vill vara kung imorgon, slutfotografering fram till matchen, som ska ses och firas på Viktoria. Brunch buffé och fotboll. Känns okej, speciellt eftersom jag tar bilen.

Igår blev det Alexander, sedan snurrades det runt på Avenyn fram till halv 2 då Valand lockade oss till sig. Lite sång, lite dans. Sedan gick jag hem. Och vaknade utspridd över hela sängen, tänka sig, jag är 160 lång och tar upp en 190 säng när jag sover. Inte konstigt att ingen vill sova med mig.

Nä nu bär det av till Mimmis jobb en snabbis, den där tyckte att jag skulle komma in igen, så då gör jag så innan jag beger mig till Scandinavium. Sedan blir det antingen hem till Schöning eller någonstans med Sofie, vi får se.

Sminkningen gick grymt. Inte lika grymt på mig, men det blir ändå bra. Mycket eyeliner helt enkelt.

En egen verson, Lady gaga inspirerat med en diskret sminkning. Jag ska ju som sagt bara lämna in ett CV och bege mig till Scandinavium för att få se ett besegrat Modo. Men leka lite kan man få göra ändå.

Nu har jag suttit och skrivit, raderat, skrivit om och tagit bort. Det är inte lönt. Det gör ingen förändring i det stora hela. Jag sitter fortfarande här och känner som om det vore igår. Trots att det gått en månad. Kan det varit för att jag inte längre såg det som en lek? Kan det varit för att allt jag kände för en gångs skull var äkta? Att spekulera är onödigt, jag får ingenting ut av det. Jag försöker hålla kontakten, som du sade dig vilja. Men det känns mer och mer lönlöst för varje dag som går. Det är lika bra att ge upp, jag kommer bara bli besviken i omgångar igen.

klipp, klipp.

Tema Christina Aguilera under Moulin Rouge tiden. Nöjd så det står härliga till vill jag påstå, synd att det var under lektionstid och mina egenkomponerade bilder är de som finns.

Jag och Sofie. Vi kommer bli samma person, båda vill köpa klocka, båda köper samma. Grupptryck kallas det har jag hört. Hursom, jag har en klocka en för 75 kr kring min arm. Det ni. Det är inte allt för ofta jag kan kolla upp tiden på min arm.

Nu till ett problem, hittade i Plazas jubileumsnummer en galet snygg frisyr. Ska trolla fram bilden, har sökt som en galning. Men frågan jag ställer mig är det värt att klippa sig kort, likt Rihannas hår nedan. Vågar jag börja om nu när jag väl kan styla och fläta det som jag vill. Jag klipper ju ändå av det själv och vill klippa page igen, kort kort page. Men vågar jag? Det är dagens, eller rättare sagt nattens I-landsproblem.

Bild från en utav sminkningarna i helgen. Lite Twilight inspirerat. Fotograf: http://www.fhphoto.se/

Ungefär såhär såg det ut i natt när två stycken, icke trötta, flickor nog ändå var trötta. Bästissjalarna var på.

Anyway, kom till tentasalen och var inte anmäld, jag som till och med hade kontrollerat det. Precis som Victoria, skumt. Jag var ju anmäld till förra, och dessa två klickade jag i samma dag. Hur som, klockan nio fick jag ändå skriva tentan och jag tror ändå att den gick bra, det gick i alla fall bättre än brutalkugga. Så någon form av poäng bör jag få.

Nog om det, idag ska jag göra min första fransförlängning, på min kära sis. Kommer nog göras i omgångar, men isiådär 20 på varje öga ska jag väl kunna få till. Sedan ska jag ringa Chanette och höra ifall hon möjligtvis har tid att göra en fin på mig. Nu blir det först och främst rapportskrivning och ett varv i löpspåret.

En viss person är i Thailand när vi andra får vara hemma i regnet, ha tentaångest över att jag faktiskt inte kan någonting och kommer brutalkugga imorgon. Känns som en bra start på veckan, men jag går dit och skriver i alla fall. Det ni, jag kommer få mitt första icke godkända prov någonsin, i hela mitt liv. Nästan värt att fira att jag blivit mänsklig. Jag är ingen övermänniska som klarar två skolor galant, med ett liv därtill. Men jag försöker i alla fall.

Plåtningen idag blev väldigt bra, ett antal munnar och en Edward Cullen blev plåtad, gillar, gillar! Och planer på fortsättning smids. Nu ska jag däremot lägga mig i sängen och bläddra igenom färg och beredningsboken, en gång till.

Lite trött och sliten så.

Gårdagens plåtning diskuterades fram, det blev goth, rock, kiss inspirerad sminkning. Så fantasi helt enkelt. Bilder kommer så fort de är redigerade. Idag blir det också sminkning, i Trollhättan. Så jag ska upp dit sminka läppar och Cullen. Någon form av det iaf.

Hur som, nu är jag cerfifierad ögonfransförlängare, så mitt första projekt blir att göra en helförlängning på min syster, och fylla i mina egna. Svårt det sista då man börjar gråta av limmet om man tittar. Men jag vänjer nog mig, frans för frans får det bli. Men ni ser ju att det faktiskt blir en effekt, nu har jag bara fransar från gårdagens lektion och praktiska övning, ca 10 stycken på varje öga, som inte alla sitter prefekt. Tänk er då att det ska vara 50, kanske upp till 80 fransar på varje öga. Beroende på personens egna öga. Då blir det effekt!

Det finns de man trodde man såg en framtid hos, de som i slutändan kallat en hora några gånger för mycket, de som man aldrig trodde skulle kunna använda det ordet. De som sagt oförlåtliga saker och som förtjänar en långsam och plågsam död. Det är dem man tillslut stänger ute för alltid, som man antagligen kommer ha ihjäl om man träffar dem. De som kan få en att gråta över saker de sagt för veckor, månader, år sedan men som tappat samvetet, medkänslan att bry sig.

Sen finns det de som fick en att må bra tills man tvivlade, då de sa att de älskar en fast man själv får arbeta ett heltidsarbete med att få träffa dem. De man litar på så väl att man kan bli förbannad på, att man kan skrika åt. Att man kan bråka med, för att man litar på att de finns där. Men som vid den tidpunkten man insett att man verkligen inte kan vara utan dem bryter löftet, vid den tidpunkten då man är som mest sårbar. De som lovar vänskap, de som säger att man ska ses, att man ska prata. De som påstår att de vill umgås, men som ändå aldrig lyfter ett finger för det. Inte ens när de ställs mot väggen.

Jag ger upp, stänger av och hoppas att jag aldrig mer slipper utsättas för detta dilemma, att älska eller att inte älska. Att stanna eller att gå. Jag väljer att gå.

Det känns att man sällan går upp vid den här tiden nu mer, kunde inte somna innan 2 vilket gör att det inte blev många timmars sömn i natt. Och med en dag som denne är det inte det mest positiva. Men man får göra det bästa av situationen.

Idag ska i alla fall den omtalade ögonfransförlängningskursen bli av. Ska sitta i skolan hela dagen för att fylla hjärnan med information om hur man gör, förhoppningsvis öva lite för att sedan kunna börja arbeta med detta lite smått. 
Efter denna heldag bär det raka vägen till studion, ska sminka för en plåtning, och vad jag har sett här kan den inte bli annat än grym.

Såhär ser jag ut exakt just nu, osminkad och nypluggad. Sitter och väntar på att Vårdcentralen ska ringa upp, 15:50 sa telefonrösten till mig. Jag vill ha mina provsvar. Så nu måste jag sitta och vakta telefonen. Därefter blir det en springtur i kylan, för att sedan provsminka mig själv i Moas sminkning på söndag, slutfotografering och allt. Därefter blir det en lugn kväll på stan, fika och biobesök.

Om Sasha var den perfekta kvinnan, har vi här den perfekta mannen. Det är när man ska ge en kommentar om honom som inte handlar om själva ishockeyn, som man blir 15 igen. Inte kan man stava och det mesta man får ur sig är att man avlider på direkten.

 

För övrigt håller jag tummarna för att tentan gick som den skulle, trots att jag efter halva tiden får ett blodtrycksfall och allt börjar snurra för att därefter få koncentrera sig på att inte spy eller svimma. Men svaren kom ner på pappret och efter några timmar mådde jag bra nog för en kortis på gymmet, spendera lite tid med Caroline innan det blev skola och kopiera en bild idag, sjukligt svårt kan jag meddela.

Ja precis så heter det och stavas det, jag kan ingenting känns det som. Och hjärnan tar inte in ett piss, omtenta sista lördagen i november någon? Jag har ju hört att alla någon gång måste göra en sådan, kanske är det på tiden att jag gör min då. Fast nej, det är ett misslyckande i mina ögon. Att jag faktiskt bara får godkänt på tentorna är dåligt för att vara jag.

Men å andra sidan kanske det blir värt det om det är omtentor som gör att jag innan året är slut kan kalla mig Proffesionell makeupartist?

Sofies bild på mig och henne efter gårdagens sminkning, något mörbultade har jag hört.

 

And everyone, vågar jag lägga upp sminkningarna jag gjort tidigare? Eller har medverkande någonting emot det?

Sjuklig perfektionism. Jag kan inte hitta ett enda fel på denna ryska skönhet vid namn Sasha Pivovarova. Titta bara på H&M kampanjen hon gjorde för inte allt för längesedan, magnifik och helt otrolig. Hon är en sådan jag påstår mig hata, men i ärlighetens namn finns inget hat, jag avundas henne. Vill ha hennes utseende, vill, vill, vill.

Sitter i min ensamhet, dricker vitt och hoppas för mig själv att få höra från en viss person. Kanske kan även denne vara intresserad av ett glas vitt och en film? Tveksamt, ytterst tveksamt. Skulle antagligen varit bättre att antagit K's erbjudande, men jag ser inte längre meningen med att ligga bara för att ligga. Är det bara jag, eller är det inte bara så mycket bättre att vakna och kunna krypa upp i famnen på någon man verkligen tycker om?

 

Slut på analyserande, radera och försvinn. Nu forsätter vi att öva på kommande tentor.

 

Det blev verkligen all in igår, vet inte vad som hände men det blev bra i alla fall, utöver de pinsamma smsen och allt det där. Men jag har hört att man är ärlig när man är berusad, så kanske är det undermedvetet så att jag faktiskt undrar.

Sminkningarna gick otroligt bra, hade väldigt roligt också. Skönt att ha tid på sig att få alla nöjda. Därefter blev mat med Sofie, eller jag åt, men ändå. Sedan bar det av till Vasastan, lyckligt vinlulliga blev både jag och Emelie. Sedan bar det av bort till Berså med Adrian och Emelies bror med vänner. Sprang in i Frida och var med dem en liten stund innan vi avslutade kvällen på Push.

Eller ja, jag avslutade med en briljant ide om att jag kan gå hem från Backaplan. Det var tur för mig att det kom en buss kan jag säga, annars hade jag väl aldrig hittat hem. Nu är det dit jag ska bege mig i alla fall, få ihop lite pengar på jobbet!

Nu beger vi oss ut på praktik igen, det är Perfrorming art school som ska ha föreställning och jag, Sofie och Jossan med flera ska bege oss dit och ta oss an 27 modeller på 2 timmar. Lycka till säger jag, men det kommer antagligen bli kalas. Och otroligt roligt att få sminka inför scenframträdanden också.

Senare ikväll blir det all in så att säga, vet inte vart, när och hur men jag vet att Mimmi är på. Push låter som ett alternativ, kanske Berså och Vasastan innan, kanske Park lane eller Nivå. Vi får helt enkelt se, vad vi får se är också om min lilla Trolhättanbo, Sofie, hakar på oss och gör staden.

Inspiration för ikväll är någon form av detta, funderar fortfarande på om jag ska ha en sådan klänning hon har på bilden eller om jag ska köra på det jag sitter i nu. En sak är säker, det blir röda läppar, mörkröda. Och en lätt sotning till!

Jag tror inte jag ska säga så mycket mer än underbar match där man fick ur sig aggressionerna, resterande säger jag med en film som ger rysningar och tårar i ögonen. Mäktigt är vad det här är. Och enerverande att jag inte kan få se den varje gång det är hemmamatch, utan väldigt få. Kanske bara de som är då det är torsdagar. Nu blir det mer tentaövning och sedan sängen, spännande dag imorgon.

Back home again så att säga, suttit och pluggat hela dagen, avslutar fint i Scandinavium med Frölunda - Färjestad. En vinst skulle sitta fint innan jag beger mig hemåt igen för att fortsätta med statistiken.

En lila smikning idag, eyeliner, skugga och läppar går i färgens tema, more is more helt enkelt. Och fjädrar i öronen passar väl helt utomordentligt till en Frölundatröja, eller tycker ni inte?

Ett försök till att få med sminkningen är i alla fall någonting.

När man kan vinna en sådan sak som att få stå först i kön, då kan man faktiskt anstränga sig lite när man bör sitta och räkna. För vem vill inte springa in först av alla och roffa åt sig skorna i storlek 37? Vem vill inte det? Så var nu så gulliga och gör mig den tjänsten att rösta fram mig här!

 

Ormskinnsbyxor, ormskinnsväskor och ormskinnsskor i all ära, men det här då? Hur snyggt som helt om jag ska vara ärlig! Framförallt det nedersta i guld, habegär och klicket är nära. Alla tre smycken är faktiskt från cocoo.se och de har en hel del annat snyggt där med.

Det här var längesedan, eller vad säger ni? Har kommit av mig lite, tappat stinget. Men nuså.

Skolan nu, färgsotning på mörkyad ska det bli, riktigt roligt. Känns bara väldigt skumt när sminkningarna är bra då jag anser dem vara värdelösa, katastrofer till och med. Men det är väl bara bra skulle jag gissa mig till.

Det finns saker jag skulle kunna dra så mycket längre just nu, och skulle kunna skriva om så mycket som jag skulle vilja. Och jag har fått sagt till mig att jag bör. Men jag avstår. För tillfället, om ett ämne dyker upp om någon vecka kan personerna i sig ta åt sig om de förstår. Annars kan det vara, lite respekt får man ha kvar.

 

Under 50-talet fanns det en annan sida än glamouren Monroe skapade, det fanns en sexigare sida, hennes namn är Brigitte Bardot och hon var den första blonda sexsymbolen med sotade ögon och bleka läppar. Född i Paris 1934 och gjorde som 15-åring sitt första modelljobb vilket var åt franska Elle. Dock tröttnade hon snabbt på modellandet och började med film, 1952 debuterade hon i filmen Le trou normand och två filmer senare fick USA upp ögonen för henne. Efter hennes första filmproduktion där 1953, Un acte d'amour, steg populariteten och de franska filmer hon tidigare gjort dubbades till engelska.

Numera agerar hon som djurrättsaktivist med en stiftelse i eget namn. Utöver detta fann jag på Le mangos blogg att det är en utställning med över 2000 bilder och filmer på Espace Landowski om henne, kanske för att fira hennes 75-årsdag?

Jag kommer inte vara ensam om detta, det är jag säker på. Men är det inte lite tragsikt att den sista låten han spelade in heter just This is it och för en att börja gråta när man hör den? Han gjorde det in i det sista, musiken som berör. Magiskt helt enkelt.

 

Idag skulle förövrigt varit vår dag. Kanske var det därför jag sprang in i dig för en gångs skull?

Jag insåg precis varför jag satt framför datorn och pluggade, jag insåg att jag har inlämning om några timmar. Ska åka om 10 minuter och då ropar far min, jag stänger av datorn nu. Ehm, nej. Han anser att eftersom jag tagit patent på den bärbara får jag inte använda den stationära, konstigt nog är det jag som använder mig av skrivaren. Inte han.

Nu bär det i alla fall av till skolan, sminka Nathalie igen. Kommer bli grejt!

Webcam är det gamla som blev nytt, och jag har förälskat mig i mitt röda läppglans från hm och mitt egenfärgade linne.

Nog för att det är lika mycket last year som this year så älskar jag det. Nu ska jag duscha, sedan blir det till att bege mig till jobbet för att sedan avsluta dagen med lite yoga. Behövs, behöver komma tillbaka till kroppen jag försummat. Så när baletten inte finns kvar, eller dansen överlag, då får man ta det som finns.

 

Du ställde frågan, hur gör vi nu då? Jag tänker inte så långt, jag vill inte tänka in i framtiden. Lovade ju mig själv att aldrig mer låta dig röra mig så. Ingenting är som det är med dig, det är det som är problemet. Alla andra känns som backups, som kan vara ack så roliga. Men som jag ändå inte har mycket för i slutändan. Jag vill vara med dig, men är rädd för att du kan ha haft rätt sist.

Det startade bra och tiden var med oss, men plösligt hanns ingenting med och det blev kaos. Men vi kom iväg i tid, jag och Caroline. Mötte upp Emelie med vänner, även Fia och Alex efter ett tag. Sedan var det time to go to Berså för lite Moulin Rouge. Blev en del där med innan de kvarvarande, jag och Emelie begav oss till Push. Fann Nicky och hängde lite. Tillslut landade jag bredvid Pat i en soffa innan vi begav hemåt för att sova några ynka timmar innan det var dags för arbete. Mår betydligt bättre än vad jag borde, men tröttheten sitter i. Godis och sängen snart gissar jag på. Kanske ett avsnitt Gossip Girl.

Hur kommer det sig att de flesta killar är så ofantligt dumma? Ja, du kan ta åt dig. Det kan du faktiskt. För du vet att jag inte kommer visa det ändå. Som nu, exakt nu stryker jag det. Vem är du är väl snarare frågan, det är väl så du vill ha det?

Caroline och jag förfestar lite, sminkar och har oss. Ska snart in och möta upp Emelie med vänner på Vasastan, därefter bär det av till Berså och kvällen avslutas förhoppningsvis på Push. Så nu taggar vi!

50-talet var ett konfliktfyllt decennium, männen kom hem från kriget och ville ta kvinnorna från arbetslivet tillbaka till hemmet igen. Det utvecklades en könskamp.

50-talets två förebilder var varandras motsatser, Marilyn Monroe var den sensuella, sexiga kvinnan och Audrey Hepburn var den pojkaktiga med kortklippt hår. Gemensamt för dem var sminket, klassisk glamour med svepande ögonfransar, ljus skugga och en tjock eyeliner. Mouchen och den fylliga röda munnen är inte att glömma.

 

 

 

Nu blir det funk för min del och därefter hem till Malin för lite filmkväll.

 

Kriget påverkade, det blev svårt att få tag på saker och ting och man blev mer och mer idérik. Skokrämen användes som mascara och nylonstrumpor var bristvara, man målade iställett på dem med färg. Samtidigt var modet strikt, hatt och dräkt, slitstarkt.

Sminket var nu hälsosamt brunt, sparsamt med en tumm eyeliner och naturliga bryn. Läpparna fick en orangeröd färg.

Och kvinnorna av detta årtionde var Ingrid Bergman och vackra Rita Hayworth.

 

Nu, förflyttning till Forks i sagornas värld. Twilight.

Den 24 oktober genomgår jag en ögonfransförlängningskurs. Därefter startar jag ett eget företag och kommer att påbörja min förlängning av fransar. Så det är bara för er att boka in er. Jag kan garantera att det är värt det. Har själv sett förändringen på andra och kommer inte vara sen att prova på de absolut längsta fransarna på mig själv. Allt för att kunna vakna upp varje morgon och se fantastisk ut. Det ni!

Foto, novalash.

 

jag går inte i ordning på det här stället, jag håller mig till skolans gång och tar det i den versonen de tar åren. Så efter 30-talet kommer 60-talet. Vi skippar Monroe och hoppar på världens vackraste Twiggy. Med en sminkning som de flesta bör känna igen, med ditmålade underfrasar och en skarp svart glob. Och självklart eyeliner. Och det var det mesta man hade, tillsammans med det tidstypiska läppstiftet Shantung 23, vackert blekrosa.

Här har vi allas våran Twiggy tillhöger och en mordern inspiration av detta med Kiera Knightley i huvudrollen, passande kan man påstå. Väldigt passande!

 

Igår blev det arbete, sedan skulle det bära hem och sova, men jag hamnade hos Lucas där det blev en del skratt åt 50 first dates. Hamnade hemma i sängen vid sådär halv 4. Och nu blir det 2 timmar studerande, finansuträkning och städning innan jag beger mig till arbetet. Utgång efter?

Det var kanske inte den roligaste matchen man hade kunnat vänta sig, men ack vad skönt det är att bara försvinna lite. Bli blite arg och skrika. Man mår bättre av det, och det kommer fler matcher, sedan att det är ett tag till nästa hemmamatch jag är ledig att gå på hör inte hit. Men jag har i alla fall Ullevimatchen mot färjestad i min ägo. Bara det är ju värt.

Efter matchen skulle det bli en öl med Sofie med vänner, det slutade med norskar och lite mer än en, men det blev bra i slutändan ändå. Konstigt nog, om man ser till förra veckan borde jag varit totalt dyngrak men så blev det inte. Jobb nu.

Klockan 19:00 ikväll entrar de isen, jag missade första matchen iår och det kändes kan jag säga. Så snälla ge mig en fin match att se ikväll, ge mig en bra start på säsongen.

Men först bär det av för att spendera lite kvalitetstid med Caroline, och efter matchen, om illamåendet gått över ska jag ta en ölare med Sofie.