Sara Johansson

När jag vaknade, undra om du verkligen vet vad du sa igår? För om du menade det, vilket jag faktiskt tror du gjorde, då har jag all rätt att ångra allt. Inte vad som gjordes, det var jag med på, det är mitt eget fel att jag blev kär, både första och andra gången. Det är det jag har rätt att ångra, för enligt de orden så har allt varit en lögn, redan från första dagen. Redan från den dagen då jag fick ditt nummer, redan från första gången jag var hemma hos dig och tittade på film.

Att jag gav dig en ny chans efter den gången jag fick åka hem klockan 3. Det skulle tagit stopp där, det inser jag nu. Men du fick mig att tro att du faktiskt brydde dig då, att du förtjänade en andra chans. Och jag trodde dig. Men nu när jag fått höra att jag inte vet hur du är mot någon du verkligen tycker om, då förstår jag att jag inte skulle trott dig.

Correct me if I'm wrong, men så känns det nu faktiskt. Kanske jag som överdriver. Men det är ändå så jag ser det just nu, kanske hade det hjälpt att veta om allting verkligen handlade om det, under hela denna tiden. Eller om det bara är så att jag missuppfattat, men på något sätt spelar det ändå ingen roll. Jag hade nog inte lika mycket känslor denna gången, det var någonting jag byggde upp, och det var väldigt klantigt gjort. Men så är det. Så just nu får jag sätta stopp för allt, vet inte om det är för alltid eller för en stund. Frågan är om jag kan hålla mig borta från dig för alltd, men just nu tror jag det är ohållbart, vad som händer senare får vi se.

Nä nu får jag kanske sminka mig, så jag kan gå till skolan och göra det himla ekonomi provet/uppsatsen/whathever.