Sara Johansson

Idag var det först trikåteknik i skolan, stickebit hit och stickebit dit. Sedn blev det rusning hem, mötte Jessica på tåget och hon fick lön för att prata med mig, det ni! Väl hemma i Göteborg begav jag, hon, Mimmi och Hanna oss till en nudel och sushibar vid Saluhallen, minns tyvärr inte namnet. Där blev det smaskens sushi, satt där och pratade i 2 timmar innan ägarna blängde surt på oss och vi insåg att det var dags att sluta diskutera livet och lämna stället. Slutade med att det en efter en droppades folk och tillslut var det bara jag kvar.

Och när jag går runt där för mig själv är det en kille som helt plötsligt börjar prata med mig på engeska, jag bara öhm okej, svarar kort och fortsätter titta på kläderna. Så fortsätter han prata och jag svarar fortfarade kort och drar mig därifrån. Åker upp för rulltrappan i HM, ser att när jag är högst upp i trappan går han mot den med och är påväg upp och verkligen tittar på mig. Jag tnäker jaha, tittar lite till och ser att han bara går fram och tillbaka mellan kläderna och tittar på mig. Så tillslut hamnar han utom synhåll och jag rusar in på Åhlens, fort som tusan åker jag upp till herravdelningen (smart som jag är, varför åkte jag inte ner?) och ser helt plötsligt att han bara går runt rulltrapporna. Så jag åker ner, går bort mot HM, ser att han går bakom, vänder runt en av väggarna och åker ner. Panik kan jag säga, som tur var hittar jag Sara och Camilla nedanför och när han åker ner blänger alla tre på honom. Han ser ruskigt arg ut och typ skriker åt oss. Nej, jag var inte nära gråten då.