Vad är egentligen våldtäkt?
En vän ringde mig för några dagar sedan och berättade att hon fått reda på varför en av hennes klasskamrater, som hon faktiskt umgicks en del med, helt plötsligt hade hoppat av skolan utan att någonsin förklara varför eller höra av sig. Tänk er nu att detta även var i nian, så den här tjejen har inte ens gått ur grundskolan.
Och varför? Har inte hela historien, men kortfattat.
Hon hade varit på en fest, hade druckit en del och på något vänster hamnat i en soffa, där det även befunnit sig två pojkar, och tydligen hade de gjort vissa närmanden vad jag förstod och hon hade sagt nej till detta. Men tydligen blivit fasthållen och båda två hade haft sex med henne. Sedan hade hon legat där tills hon förstod vad som hade hänt, och då hade allting rasat. Hon hade bara rusat där ifrån.
Det är hemskt det de gjorde mot henne, men ännu värre är hur hon blivit behandlad efteråt. Hon hade spermier kvar i sig, så att bevisa att det var dem hade inte blivit svårt. Men tydligen hade hon inte sagt nej tillräckligt bestämt, inte stretat emot tillräckligt. Och hon har även fått höra att hon inte var tillräckligt full för att dessa två ska kunna dömas. Frågan är då varför hon numera har svårt att gå ut, svårt att befinna sig i Göteborg, speciellt sent på kvällen. Och framförallt, varför hon anmält det hela om hon nu var med på det?
De har aldrig tänkt på att man blir så chockad av att någonting sådant skulle hända att man inte ens reagerar, kroppen kanske bara stänger av allting? Är det då inte våldtäkt då? Måste man skrika, slå och göra största möjliga motstånd för att det ska klassas som det? Eller bara vara jättefull?
Min åsikt är i våldtäktsfall att om det inte är starka anledningar till att denne skulle anmäla våldtäckten av skäl som hämnd eller liknande, döm den/de anmälda då skyldiga. För oddsen för att de är det är ganska stora, och om de är det ska framförallt inte skulden läggas på offret. Det är ju bara helt sjukt!
Nu blir det till att åka in till arbetet för att arbeta några få timmar för Ida som ville iväg av personliga skäl, hoppas att det blir bra denna gång :)
okej =) det är bara bra tack
fin blogg!
Svar: Just do it.. men har inte för höga förväntningar på filmen bara ;)
Sånt här gör mig fly förbannad. Jag blir lika arg varje gång jag läser om detta och tyvärr är hon LÅNGT ifrån ensam.. Men ska jag vara ärlig förstår jag henne. Att hon bara drog, hoppade av skolan och stängde alla ut. Det är inte lätt någonstans. Man vet knappt varken ut eller in. Jag känner igen mig så djupt i det du skrev. Detta är något jag lämnat bloggen utanför. Något som jag helst inte brukar vilja prata om för det gör så ont. Det har förstört mycket av mitt liv. Jag var runt femton år. Det hade precis tagit slut mellan mig och mitt x. Jag ville göra han svartsjuk och bjöd hem en kille som han kände. Vi hade pratat rätt mycket genom lunar så jag visste lite vem killen var. Han såg väldigt bra ut och jag märkte direkt när jag fick ett sms av mitt x: Lovisa, jag varnar dig. Han kan vara helt dum i huvudet. Yes, där gjorde han svartsjuk och det var det som var min poöng.. Tiden gick och vi blev "tillsammans". Jag fick mer och mer sms av mitt x där det stod du får skylla dig själv om något händer. Precis alla varnade mig för honom men jag tänkte: Han skulle aldrig göra mig illa. En kväll var vi ensam och vi låg i sängen och hånglade. Han tog handen genom mina byxor(Jag var oskuld då.) och säg nej sluta. Jag märkte mer och mer han försökte få ner handen. Jag vill pulla dig fattar du väl. Men nej sluta bad jag och tog bort hans hand. Jag reste mig ur sängen och han tog denna gång hårt runt min arm och drog ner mig i sängen. Allt gick så snabbt. Jag kände hur rädslan tog i mig och jag blev helt stum. Jag kände de brinnande tårarna och försökte med alla krafter jag har att sparka han. Men han var tung och skrev jag vet att du är kåt ditt lilla luder. Jag kollade han djupt i ögnen och det ögonblicket kommer jag aldrig glömma. Han var som två olika personer och hade så mycket hat i sig. Han började dra ner gylfen och jag stor grät. Jag försökte ta mig loss med alla krafter jag hade. Tillslut när han försökte dra ner mina trosor och jag såg hans snopp kom jag äntligen ur. Jag sprang genast in på toan och låste dörren. Sen efter ett tag kom han och stod utanför och sa: förlåt. Jag skrek försvinn din jävel. Jag vill aldrig mer se dig! Jag hörde han snyftningar.. Sen gick han för mamma kom hem. Jag minns att jag stod i duschen i flera timmar efter det och var helt tom. Jag har aldrig känt mig så utmattad och att mamma kom in. Hon frågade vad som hade hänt och jag var helt borta. Jag tappade fattning helt och var så äcklad av mig själv. Jag klarade inte berätta det för någon. Jag kände att det var mitt eget fel att jag var så dum. Han var ju allt min kille och då får jag skylla mig själv samt att jag hade kort kjol. Jag var så äcklad av mig själv så du anar inte. sen fick jag höra att han skröt för alla hur värdelös jag var på att knulla. Jag blev brynäs hora. Han ringer några dagar efter med och sa att han skulle ta sitt liv för det han hade gjort. Då blev allt ännu mer smärtsamt. Jag insåg att det var dumt av mig att jag sa nej. jag la precis allt på mig själv och kände mig värdelös. Han var ju bara kär i mig och nu skulle han ta sitt liv. Efter det ringde jag som en idiot fast hatet steg inom mig. Sen fick jag plötsigt massa mejil på lunar och då visade det sig att aset att gjort så mot flera tjejer. Tillsammans fick vi stöd och med tiden insåg jag att killen är fan sjuk. Han har det inte "lätt" en missbrukare till mamma och en pappa som sitter i fängelse. Det var därför han var som han var tänkte jag. Men jag skrev varje dag i min dagbok. Om jag ser han ska jag skärka kuken av han. Jag var fly förbannad och så arg på han men det mesta av hatet la jag på mig själv. Åren gick och när jag var runt 18 började jag förstå det inte var mitt fel det som har hänt. Jag berättade för mitt x och han blev fly förbannad och åkte och skulle läxa upp han. Han åkte senare in för misshandlad och det jävla fanskapet flyttade från Sverige. Det var då jag börjar första att det inte var någon ursäkt för ett nej är ett nej. Jag blev så arg att jag kokade och jag sa till mig själv. Om jag ser han någon gång skulle jag sätta kniven i kuken på han. Han har förstört många år av mitt liv. Han har fått mig att skapa fel bild av killar totalt. Min tillit försvann totalt och i mina ögon var precis ALLA killar svin. Det jobbiga nog var nog mitt sexliv. Jag fick panik så fort en kille rörde mig eller kysste mig. Jag tillät ingen röra mig och jag levde celibat och stängde alla ute i många år. Inte ens mina föräldrar fick krama mig. Men när jag valde att berätta det var då alla bitarna fall på plats. Den dagen kommer alltid vara en av mina bästa och när jag mitt mötte mitt underbara S. Han fick mig sakta men säkert bygga upp mig själv och älska mig själv. Han fick att låta en kille röra mig fast det var en lång kamp. Men han fick mig att tro på att jag var något. han fick mig att älska snoppar haha där kanske det lätt fel men sex är en underbar njutning. Jag hatade den där dinglade saken. Det var den jag vill skära av.. Men han fick mig att bli trygg och våga lita på det motsatta könet. han kommer alltid vara min räddare på den vita hästen :)
Idag ångrar jag något rejält att jag inte berättade det och inte anmälde det utan jag lätt han gå fri. Det gör ont när jag tänker på all hat jag har gjort mig själv. Men jag försöker hela tiden ser det positiva med allt och detta har gjort mig mer ödmjuk som person och godis. Nu älskar jag närhet men om natten kan det vara jobbigt. Hans blick och min ångest attacker har jag på något sätt lärta mig att leva men jag kommer nog alltid vara rädd för att ha sex i sängar. Jag hoppas den idioten får sitt stratt men idag har jag insett sjuk han är. Killen behöver hjälp och vad jag har hört så har han fått det och det är jag som är fri och stark :) det finns alltid något gott att hämta i något sånt fruktanvärt. det är det som får mig att orka gå vidare.. Jag tänker aldrig mer hata mig själv som gjorde då. Aldrig! Min bok har varit en räddade många med kan jag tala om. Mitt skrivande har gjort att jag kommit vidare :)
Näää FYYYY VA HEMSKT!!! Verkligen.. Det gör ont att veta att sånt här händer. Jävlla rättssystem!
Jag känner att hela världen kommer veta den sen när min bok kommer ut.. Så jag försöker berätta lite mer öppet nu. Jag har ju sån underbar pysklog som har hjälpt mig med mycket. Som, tur är finns det ju hjälp. Jag har blottat en stor del av mitt förfluttna. Som sagt jag har varit med en del. Men det som inte dödar hädar :) Sov gott tjejen! Kramar :)
Sov gott :)
usch, fy vad hemsk.
