And you can see my heart beating.
Nu har jag suttit och skrivit, raderat, skrivit om och tagit bort. Det är inte lönt. Det gör ingen förändring i det stora hela. Jag sitter fortfarande här och känner som om det vore igår. Trots att det gått en månad. Kan det varit för att jag inte längre såg det som en lek? Kan det varit för att allt jag kände för en gångs skull var äkta? Att spekulera är onödigt, jag får ingenting ut av det. Jag försöker hålla kontakten, som du sade dig vilja. Men det känns mer och mer lönlöst för varje dag som går. Det är lika bra att ge upp, jag kommer bara bli besviken i omgångar igen.
klipp, klipp.
Kommentarer
Trackback
