Sara Johansson

Bio blev det tillslut igår, med Becca, Patrik, Kemme och Stockholmarna :) Okej film faktiskt, men ibland lite överdriven, som alla filmer brukar vara nu för tiden. Men jag fastnade i den iaf, så det får lov att funka. Och sedan var det ju väldigt oplanerad bio med så då ska vi ine klaga. Synd bara att jag glömde av att betala.

Snyggast var nog ändå vårat popcorn berg när filmen var slut, för det första var det någon som fick för sig att hälla popcorn på mig, för det andra så var det krig. Men roligt hade vi, jag tror dock inte resten av boibesökarna hade lika roligt åt oss.

Sedan blev det lite festivalkollande och tåg och bussväntande innan hemgång.

Och nu ska jag bege mig till Wallenstam och titta lite hockey.

I fredags var jag hos Peter och tog lite kort, riktigt roligt trots att det blev racer korttagning då mamma ville ha bilen. Men här är några av bilderna :) Och föresten, gå in på Pdmfoto.se med.

Igår blev det promenad och springning för att glömma min fina ångest över att internet inte fungerade, att mamma åkte in till stan med Ines utan att fråga mig, att jag inte pratat med Elias på en vecka och att jag hade ont i halva kroppen. Men som tur var gick det över.

Så då blev det in till stan för att titta på Takida med Elin och Becca, men Becca var försvunnen så vi fann Nathalie, Alex och Jonas istället. Så vi stod med dem. Tyvärr var inte Takida så bra live, så vi begav oss ner till Saluhallen för att hälsa på hos Noa.
Satt där ett tag tills det var dags att bege sig tillbaka till Götaplatsen för lite riktigt bra live musik, inte i Bruce klass, men bra. Backyard babies och Dregen. Fann Nathalie och co. igen och stod med dem, sprang in i Sanna som jag inte träffat på tusen år och tillslut hittade jag Joakim med crew.

Då bar det av till Pc fakiskt eftersom jag vägrade Sticky, satt där och hade oss ett tag innan vi fortsatte till Razzia och dansade lite innan bussarna tog oss hemåt.

Det är farligt att lyssna på den skiten, det kommer bara låtar som är fel. Hemskt fel, speciellt när dom har en tendens att spela No Air, och ett antal Rihanna låtar. Usch och fy, alla dessa låtar jag älskat. Nu kan ja inte ens lyssna på dem.

Men jaja, det är som det är och det går inte att göra så mycket åt det. Igår skulle blivit en nykter ligga i sängen och titta på heroes kväll. Men det blev inte riktigt så, jag fastnade i Saluhallen, sedan vidare hem till Noa och sen skulle det blivit någonting, tillsist bestämde vi att Trädgårn blir bäst. Men se där, det blev det inte alls. Harrys hamnade vi på, jag lovade Carro att jobba för henne klockan 9, så det blev ändå tidig hemgång. De andra förtsatte vidare, men Banan och jag satt kvar ett tag och sen åkte även vi hem. Kan man langa sällskap på bussen så ska man!

Idag har det varit jobb fram till nu, nu är det iordninggörande, firande av mamma och sen iväg till Respekt.

Kungfu pandan idag med Nella och hennes småsyskon. Over and out.

För är det någonting mer än Håkan på Liseberg som indikerar på höst så är det det jag och Nathalie ska bege oss till strax. Wallenstamhallen och Frölundas första isträning. Long time, no seen! Men nu är det dags igen, och vad som även är dags för är betalningen av Seriebiljetterna, strunt samma om jag inte kommer kunna gå på så många matcher, för risken finns. Och strunt samma att jag måste ändra om i danserna, det tar vi senare. Eller ja, när jag kollat spelschemat och jämfört med mitt schema.

Nä nu är det sykronisering av iPoden, som på något mystiskt sätt blev raderad och sedan iordninggörande för att bege sig.

En idiot som jag fick under min sjukdomstid en jättebra idé, att jag inte längre skulle vara blond utan få en mer ljusbrun nyans på mitt hår. Vilket misslyckades totalt och det blev rödbrunt, så geniet drog med Nathalie in till stan. Med fika på Espresso House, rundvandring i alla affärer man kan hitta och hem kommer jag med en ny tröja och en mellanbrun färg, som dessvärre blir i princip svart på mig. Men vad ska jag göra? Det är sådant som händer, och om inte annat kommer det tvättas ur. Förr eller senare. Och om några tvättar kanske det bli i den färgen jag ville ha det. Men det är iaf inte rött längre.

Just nu skulle jag suttit på min söndersprängda luftmadrass med Sara och druckit vin, men saken ändrade sig väldigt snabbt när jag tog tåget hem efter förta bandet. När allt jag ville vara var att sova, jag gick och la mig på vägen, jag gick och la mig mitt på ängen, ja jag gick och la mig överallt. I den gassande solen sprang jag runt i tjocktröja för att jag frös, för att nästa sekund svättas ihjäl. När värktabletterna inte fick huvudet att sluta dunka mer än bara några sekunder kände jag att det inte var någon idé att ligga där med feber bland ett antal söndersupande festivalbesökare och samtidigt förstöra för Sara som fick sitta med mig lite överallt då det var vi som var där.

Så jag frågade om hon klarade sig med sina bekanta, packade ihop en betydligt lättare väska och tog tag i första bästa kundvagn och begav mig ner till station, där jag somnade på en obekväm bänk, sov i några timmar. Satte mig på tåget och sov i princip hela resan hem, kom hem, åt och sedan somande jag.

Vaknade idag med samma huvudvärk och frysa/svettas.

Men kvällen som var innan jag blev sjuk var trevlig och allt sådant, fick väl kanske i mig lite mycket, hur det nu kan bli så när jag drack betydligt mindre än de senaste två helgerna. Men roligt hade vi! Och jag hade gärna velat fortsätta så, men jag var så opepp och kände inte för att äta 35 panodil för att orka när det inte fanns något skydd någonstans. Lite synd att det kostade så mycket bara!

Men nu ska jag nörda Springsteen till happening är nere, sen ska jag titta på den och sova lite till.

I alla fall när det är som nu, när man kan sätta sig i båten, bränna iväg utanför Marstrand och lägga sig på en holme och sola bort en hel dag. Ta ett dopp i vatten som verkligen inte är för kallt, simma runt lite och sedan lägga sig och läsa medans man självtorkar. Bättre än så kan det inte vara, och att jag orkar göra det är ännu bättre. Det ger mig hopp om att orka Emmaboda med.

Fast nu är det nog läge för en övertalning om grillning innan jag lägger mig och tittar på Hide and Seek, skrämmer upp mig tills jag gråter och sen sover ensam i min säng. Haha!

Den startade med en fika på stan med Nella, inhandling av jeans, linne och klänning. Därefter bar det av hemmåt för iordninggörande, tillbaka till Nella för att sitta och snacka och dricka vin. Till halv 9 sådär då vi begav oss in till stan, jag för att möt Becca och åka till Mimmi. Hon för att ta sig till Chez och klassåterträff.

Jag och Becca han komma till Majorna då vi fastnade vid Mariaplans korvkiosk och badade i Plaskedammen. Sedan fortsatte färden till Mimmi, där vi var till typ 12. Då skulle hon ta sig hemåt, och jag mötte Noa och Viktor. Vi fortsatte till Trädgårn, där jag sprang in i Nella som var på hemväg. Efter ett tag blev det hemgång därifrån, via Subway.

Men jag och Noa hamnade på centralstationen, där vi tillbringade ett antal timmar, och senare på saluhallen. Och tillslut fick jag komma hem, sova i några timmar innan min bror satte på musik. Jag fick gå upp, och sedan sova ett antal timmar till, ligga och skaka för att jag frös och sedan vakna och inse att jag inte hinner till spelningen i Kungsbacka, sorry guys!

Snart bär det av till Respekt, får se hur länge jag orkar vara där innan huvudvärken tar över.

För att härma Sara lite, med stans charmigaste bild.

Så var det bestämt, biljetterna bokas på fredag och sedan bär det av till Emmaboda 2008! Det kommer att bli galet om jag ska vara ärlig, och ruskigt roligt! Lite Neverstore, lite Miss Li och lite jag vet inte vad! Tältande och drickande, festivalmat i all ära. Tur för mig att jag får lön på fredag!

Och nu kan jag köpa nya gummistövlar! Ett par fina.





Annars idag har jag suttit här, varit och badat en stund, promenerat och sovit halva dagen. Tagit vara på att jag är ledig en dag. För imorgon är det jobbajobba igen, 12-19.30. Undra om det är värt att ta med mat hemmifrån, får se om jag orkar imån. Och om det finns någonting.

För nu är det läggdax, innan jag somnar på datorn.

Nu när jag till och med sagt till att jag inte skulle jobba, då jobbar jag ändå. För Natta skulle åka hem, och jag pallade inte trycket att göra annat än stanna kvar. satt mest, tjötade lite, dansade och skulle jobba lite. Sprang runt och hälsade på folk och vid halv 3 blev det hemgång, körde hem Mike och sedan hamnade jag trots allt hos Elias.

Mot alla odds så att säga, jag var nåra att vända sådär 25 gånger. Nära att bara köra förbi och åka hem, men så blev det inte. Jag sov och sedan gick jag upp och fick inte ens ett hejdå när jag gick, snällt! Åkte hem, matade kaninerna och sedan bar det av till arbetet och nu hamnade jag här. Får se till att städa lite då resten kommer hem imån.

Nu har alla åkt, jag skule vigt dagen åt att städa. För en bomb slog ner i mitt rum den dagen jag valde att rensa min garderob. Men nu är det snart färdig rensat, då ska allt plockas in igen. Sen ska det dammsugas och plockas mer, sedan får jag lov att sova. Om jag orkar det då...

Jag känner nu att det är dax för mig att sluta ta åt mig så mycket som jag gör, visserligen är det kanske inte så konstigt, men det är sådan jag är så det får jag väl leva med. Och det får väl alla andra med skulle jag tro, om de orkar med det. Men jag orkar inte älta det mer nu, det blir som det blir. Jag är iaf inte ledsen mera nu, så då är väl allt som det ska vara.

Över till städningen...

Jag skojar inte, den här filmen är någonting verkligen bra, har äntligen fått sett klart den. Och jag har gråtit kan jag lova, så sjukt bra helt enkelt. Och jag tycker egentligen inte om kärleksfilmer om det inte är komedier, men den här gillade jag starkt. Den borde nog ses några gånger, men om den är såhär bra första gången så kan den ju inte vara värdelös.

Mycket av filmen kan beskrivas med ett citat ur den...

Helt underbar, jag bara älskar den. Helt enkelt inte mer att säga om den, men jag skrattade och grät igen och det är väl dessa filmer som är bäst. De som fångar en helt enkelt. Jag är lite kär i den kan jag säga, men jag är för trött för att tänka ut massa bra att skriva, men en sak är säker jag har någonting för musikaler :)

Vandrade runt i stan, åt och gjorde inte allt för mycket med Becca mer än att råka ropa Esa när jag råkade få syn på honom mitt i allt.


Min lust att skriva har försvunnit och nu ska jag vara taxi så roligare än såhär blir det inte.

Det är bara undanflykt efter undanflykt, och det är ju väldigt roligt måste jag säga. Hur ska jag kunna tro på "Jag saknar dig" och allt det där när det bara är ord? För mer än så tror jag inte att det är. Den här sommaren blir en break point, jag sticker och de flesta blir kvar. Jag vet inte om det är för det bra eller det dåliga, men åt något håll är det.

Wellwell, Jag, Nella och Becca kan ha vårat eget lilla grillparty, det hade varit någonting det. Pimpla vin tills vi spyr. Då hade jag nog mått bra.

Btw. Summbercluben var grymt mycket bättre igår, bättre folk, bättre musik. Allt var bättre! Och bättre ska det bli :)

Jag måste sluta analysera, jag måste sluta bry mig. Allt är som innan, det vet även jag. Men jag har samma sak inom mig, det är bara i perioder jag visar det, och detta är en period. Och alltid känns det som ett slut, men frågan är om det blir det? Du verkar mer och mer visa det, och jag verkar mer och mer förneka. Men så har det nog alltid varit, och det finns ingenting att göra åt det. Jag har ett svartvitt val, det gråa har jag sedan länge valt bort, men kanske är det det gråa jag ska köra på. Strunta i om allt faller, strunta i allt. Bara köra på det jag känner för, och det är ju det gråa, som inte kommer fungera.

Lyckan är total när jag går in på Studera.nu och får se mitt antagnlnigsbesked och att jag kommit in på Textilekonomlinjen, så till hösen blir det pendling efter pendling. Fram och tillbaka, för att plugga, sova, dansa och titta på hockey. Oh my, det kommer bli tufft. Om jag inte flyttar dit, fast då måste jag ändå åka till Göteborg varje dag.

Jobbigt läge, men jag kom in :)

Ikväll ska det bli Socitetshuset, om jag hinner för nu fick jag reda på att jag ska hämta flyers klockan halv 7. Så då blir det lite tight, men jag ska ju parta imån så det löser sig. Men jag vill med, får bara se om jag hinner...

Nu ska jag rensa garderoben och städa sen får vi se hur det blir.

Idag fick Rebecka med mig till Ullared, 3 gången gillt för mig. Så jag, hennes mor, syster och pojkvän satte oss i bilen och åkte iväg. Väl där blev jag kär på direkten, fast första ögonkastet var det inte, jag har nog gått och pillat på skorna i ett halvår. Aldrig riktigt vågat köpa. Men nu står dom på mitt golv och är fina.

Utöver skorna blev det ett linne och tusentals småsaker, som alltid. Men det behövdes för att stilla shopping fabriken. Ett tag, nu vill jag köpa mer, som alltid. Jag tror bestämt att terapi är på g. Seriöst talat, jag känner mig som hon i boken jag läser, En shopaholicsbekännelser.

Men ja, med nya stayups, nya naglack, nya skor, nytt linne, nya tofsar och spännin, ny eyeliner, lösögonfrasar, ansiktsmask, fotfil och ja säkerligen massa mer jag inte kommer på, får jag väl vara nöjd. Och snart kommer min kjol. Det enda jag behöver nu är en maskeraddräkt, men Nella hittade en perfekt till mig, så den ska jag köpa imån.

Sen ska jag inte handla mer på denna veckan. Ett steg i taget.