Starten
Dit kom vi, och efter ett tag startade dansandet och även drickandet till viss del. Dansade på som vanligt innan det blev till att lämna packet och dra. Men dom klarade nog sig utan mig :) Och det var väl i stora drag min kväll, nu sitter jag här hos Milla igen. Viste inte vart jag skulle ta vägen innan Beccs kommer in till stan, och jag orkar inte åka hem faktiskt. Blir ju bara att åka hem och vänta. Snart ska hon jobba igen och jag får väl bege mig in till stan och hitta på någonting i väntan. Antagligen köpa massa onödiga kläder, som vanligt. Även om jag har köpstop!
Men nu måste jag faktiskt bege mig, fotboll med min bruud tonigt, sen får vi se vad det blir av. Antagligen hem och sova, för det har jag ju inte gjort så mycket.

Take care.
Finaly over..
Så mycket mer finns inte att säga, det var roligt att lyssna på de andras redovisningar med, eller ja.. dom som inte tog allt för lång tid på sig iaf, då blev det segt i slutet.. Men det blir det alltid när ovana talare ska prata för länge. Så är det bara, men man får göra det bästa av det. Typ ta ett rutat papper och fylla i varrannan ruta eller smörja in händerna eller så.
Aja, nu har jag inget vettigt att skriva.. Så här kommer dagens pucko ord...
Jessica, står framme och redovisar: "Om man investerar en krona i friskvård, så får man 7 kronor tillbaka på det, så då kan man få mycket pengar över till annat"
Jag: "Som godis!"
Tomine: "Hej då då tjejen!"
Jag: "Ja, du med!"
Det här är nog det mest seriösa jag någonsin skrivit..
Helt ärligt vet jag inte vart jag ska börja, och om jag ens ska göra det. Men jag börjar väl från grunden, när det nu var. Sexan tror jag, redan då, när livet skulle leka började jag, om det inte var ändå tidigare. Men det var tidigt iaf, jag var helt nerkörd, mitt självförtroende på minus och jag klarade inte ens av att få kritik.
Så vad hände, jag började som alla andra uttrycka mig i termer som "men oj vilka fina ben du har, jag änskar jag hade så smala ben!" och "Jag önskar jag hade din kropp, då hade det varit så mycket bättre" men jag stannade inte där, som alla andra.
Det tog tid, men jag började helt plötsligt överträna, strunta i att äta om jag hade innebandyträning eller vad som helst som krockade med middagen. Jag vet inte varför det gick snett, men det gjorde det.
Sedan kom högstadiet, jag blev bättre ett tag, tänkte inte alls, men snart börjades det igen. Åt i princip aldrig lunch, och frågan var om jag åt middag? Och det var så det fortsatte, bosatte mig senare hos Malin, där jag sa att jag ätit innan jag kom dit, och hemma sa jag att jag åt hos henne. En ond spiral helt enkelt!
Men snart räckte inte det för mig, jag tränade och tränade, låg halva innebandyträningarna på marken för att allting snurrade, svimmade nästan i skolan och sedan kom dansen igång, och hockeyn. Hej, jag tränade varje dag...
Jag fick ge upp innebandyn för jag hade inga muskler som kunde klara av träningarna, hockeyn fick även den läggas ner, men dansen hade jag kvar. Började dansa i princip varje dag, tog aldrig en koreografi, lyckades aldrig göra någonting bra. Och tillslut insåg jag att det var mitt eget fel, började så småning om äta, och gick upp.. Fick ångest och gjorde saker jag helst vill förtränga, förstörde för mig. Klarade inte av att vara med de gamla vännerna, då jag inte kunde hantera mig själv.
Sedan kom dagen, för det gick verkligen över en natt. Jag sa adjö till allt, startade om på nytt. Detta i mitten av 9an och det gick snabbt, helt plötsligt kunde jag stå upp för mig själv, jag vågade och gjorde. Även om sådanna som sjuksyster försökte få mig till jag vet inte vad, för hon kom in i livet när jag redan gjort slut med det gamla, sa att jag var ful, och jag vet inte allt. Vill inte minnas vad hon sa!
Men tillslut var jag frisk igen, och jag började förstå dansen, inse skönheten i den, och att jag med kunde. Framförallt satsade jag på baletten, vilket jag är glad över idag. Trots att jag verkligen ser ut som en balettdansös som gått över till street när jag dansar!
Men över till det jag ville, sommaren mellan 9an och 1an fick jag återfall, mellan 1an och 2an fick jag återfall, hösten i 3an fick jag återfall och det är någonting som legat kvar, jag har hela vintern gått och varit rädd för mig själv, att jag ska falla tillbaka. Och nu känns det mer som någonsin som jag kommer göra det, jag är helt livrädd för detta, när jag omges av det varje dag, när jag ser mig själv i spegeln, det är inte det att jag inte vet att jag ser bra ut, det är inte det att jag inte har något självförtroende. Det är självkänslan som styr, och någonting annat, som alltid har styrt. Jag tror faktiskt inte att någon, som inte varit i min sits kan förstå riktigt. Att man inte kan hjälpa det, att det är någonting som bara kommer och att det börjar oskyldigt, men snart blir väldigt skyldigt. Att man inte orkar stå emot, att man är rädd, för det är man. Och att man när man uttrycker detta får det att låta väldigt patetiskt, för för många är det bara att säga "Men ät!"
Jag försöker, står upp för mig själv varje dag och tvingar mig själv, men vissa dagar går det av automatik, man äter mer än vad någon kille någonsin skulle klara av, bara det att man avslutar dagen med att gråta. Andra dagar står man inte emot, man kan inte få i sig någonting och då står man där, helt hungrig. Men kan ändå inte låta sig bli mätt. Och jag vill inte falla tillbaka, kanske är det därför jag skriver detta, för att få ner det, mer för mig själv. För att se vad jag faktiskt gör, att få mig själv att inse att jag måste kämpa de dagar det går emot. Eller de veckor, för ibland är allting jättelätt, jag tänker inte, nästa vecka går det inte alls. Och så fortsätter det!
Samtidigt ger detta möjligheten för anda att kanske förstå, att de tinte alltid är så lätt det här, att faktiskt kanske kan de inse varför jag kan göra som jag gör, varför jag ibland säger som jag säger och framförallt inse innan jag själv gör det att jag gått för långt. För det är svårt för en själv att göra det, sist jag gick för långt var det inte förän jag var påväg under 40 som jag insåg att jag inte mådde som jag skulle. Denna gången avstår jag helst att komma ner så lågt! Helt ärligt faktiskt, det går ju inte att dansa om man inte har några muskler och muskler väger!
Och nu finns det inte mer att skriva än, jag gjorde det. Jag vågade, och får bara se hur länge jag lyckas hålla detta inlägg kvar innan jag själv raderar det!
Ha det bra!
Projekt
Det senaste har jag inhandlat fotbollsstrumpor, midjekjol/tubklänning, dragkedjeklänningar, sådär en miljard fikor, skor, en body, tonvis med alkohol, nagellack och ja antagligen en miljard andra klädesplagg som jag inte minns precis nu. Så efter den fina balletdräckten jag nu har köpt är det slut, för denna månaden. I alla fall för kläderna, jag lär ju fortsätta konsumera allt annat, men köper jag inte kläder så sparar jag ju lite pengar, hur jag nu ska lyckas att inte handla så fort jag ser någonting jag vill ha.
I'm no good at it at all!
Men men, nu sitter jag här, har redovisning i projektarbete imorgon bitti klockan 8, och jag har skrivit... öhm, en punkt. Lyckat Sara, väldigt lyckat! Men vad gör man inte, jag var ju tvungen att dansa, så då kunde jag ju inte börja tidigare! Helt ärligt, jag har inte haft tid. Eller velat ta mig tiden, jag tar det som det kommer.
Kul bara att jag hatar att redovisa, jag blir fetnervös och sägar bara fel hela tiden. Vilket är väldigt förvånande då jag verkligen ser fram emot att få uppträda på Storan, älskar att dansa på scener och bara släppa loss när det kommer till det, men att prata, det är inte min grej. Inte någonstans, jag pallar inte det. Jag får ju fan scenskräck! Helknas, men dansen har verkligen hjälpt mig genom detta, nu klarar jag ju av att stå där, förut kunde jag bryta ihop!
Så projektredovisning i Ahnelöv-tröja imån it is!
Och 7 gånger 2 danser på Storan den 28e it is!
I don't get it...
Jag pratar i gåtor som ingen förstår, folk tror inte sina öron efter så lång tid. Men jag tror, ibland i alla fall. Inte just nu när jag skriver, då tror jag int epå det jag sa igår. Men imorgon gör jag det igen, jag kan inte förklara. För det är inte alltid jag själv vet vad jag pratar om, ibland säger jag det ändå, mest för att det bara kommer från ingenstans.
Men då är det kanske så att det är precis det jag menar, och tiden inte läkt. För det kan ta tid att läka ibland, längre tid än vad man tror. Men på något sätt har den gjort det, jag går som jag går, gör det jag gör och det ordnar sig i slutändan. Även om en enda mening kan förändra allt, igen. Tyvärr, jag vet att det är sant. Det har jag sagt från första dagen, men ännu är det inte uttalat, och kommer kanske aldrig bli. Men jag vet ändå att det kan förändra allt. Fast tiden avgör hur allt kan tolkas, om det tolkas som vanligt, eller som att det kommer aldrig att gå.
Det beror delvis på tiden, men framförallt på någonting annat, men inte på mig. Det enda som beror på mig är det svaret jag ger på meningen, och det beror på det tidigare. Eventuellt, kanske inte alls. Men det känns så nu! Anyway, det jag vill få fram är det många redan vet...
Att jag inte fattar någonting!
Kärlek är ett brev som skickats tusen gånger
Att någon kan skriva mer passande texter, att någon alltid lyckas, det är svårt att förstå, men Håkan gör det, om och om igen. Nu har jag äntligen haft tiden att lyssna igenom nya skivan, and I love it. As usual när det kommer till honom! Men bra är den, och den kommer lyssnas flitigt på kan jag säga. Sen har jag haft tråkigt och skrivit ner lite text, palla leta efter den på nätet! Så är det fel, är det det. Säg till om ni hittar någoting!
Vad jag bryr mig om nu,
är att du kommer nära mig,
även om det är försent att älska dig.
Vad jag bryr mig om nu,
är att från samma säng,
lyssna till samma regn.
Vad jag bryr mig om nu,
är att få ut dig ur skallen,
är att aldrig hela hjärtat får kärlek igen.
Den tar slut från kyss till kyss.
Vad jag bryr mig om nu
är att aldrig ge hjärtat rakt ut.
Vad jag bryr mig om nu,
är att du ligger vaken i morgontimmen
när regnet slår mot fönstret
och det låter som nån går på dig.
Vad jag bryr mig om nu,
är att du då ser det, hur smutsigt livet blivit.
Och vad jag bryr mig om nu,
är att se din blick så sårad,
när alla löften klingar falskt,
nästa gång du lovar någon allt.
Vad jag bryr mig nu,
är dina armar om mig,
även om jag vet att jag måste glömma dig.
Vad jag bryr mig om är,
att se dig gråta.
För att jag har gråtit,
och du ringde aldrig.
Vad jag bryr mig om är,
att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig.
Vad jag bryr mig om är,
att se som i slowmotion
när du går sönder inuti,
så som jag gjorde!
Vad jag bryr mig om är,
att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig.
Vad jag bryr mig om är
att höra dig andas, veta att du är nära.
Förlåt nu slutar jag!
Vad jag bryr mig om är,
att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig.
Säg nånting, säg nånting!
Vad jag bryr mig om är,
att du kallar på mig även
om jag inte kommer tillbaks till dig
Vad jag bryr mig om är,
att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig.
Dans
Så jag satt hemma och skrev lite friskvård innan jag drog mig ut på en promenad, och sen till dansen! Som btw var helrolig idag, både Salsan och Fusionen. Jag klarade av det efter ett tag, på sansan fick jag en klick och det gick bra, enligt mig, för första gången ever. Och det höll i sig på Zerjons med, roligt som få vad det!
Och grymme låten med, Will I am - Get your money, worth a listening <3 Love it.
Men snart är det uppvisning, på Storan, det ni. 28e tror jag att det var, everybody must be there. Säg till mig så meckar jag biljetter till er. Fast nu ska jag sätta mig ner och komma på alla låtar vi ska dansa till och fixa ihop dem på en skiva med :)
Take care.
Some say..
Onsdag
Påvägen därifrån blev jag haffad av en metro fotograf som ville ta kort, på min "sköna stil", så sure med mig. Jag poseade och fick säga vad jag hade på mig, leggins, I *hjärta* FHC tröja med Henke autograf. Så var det med det, kommer på typ onsdag :) lalala!
Därefter bar det av till skolan, hade öhm, en halv lektion och sedan åkte jag, Anna och Jessica till Espresso house i Vasa och fikade, efter en halvtimma anlände Becca och vi satt där till, 5. Heja vad tiden gick, men det gör den alltid där.
Anna och Jessica försvann åt sitt håll och jag och Becca fortsatte runt i stan, där jag fick köpt mig cdskivor att bränna på. Så nu har jag även brännt iaf en skiva att ha med på lördag :) Fett pepp!
När jag kom hem ropar min mor att jag fått ett konstigt brev, att jag säkert beställt någonting. Men si, det var det inte. Jag hade fått hem en A non smoking generation tröja :) Weeej säger jag, rosa text och allt, och någonting jag verkligen, verkligen står för. Kunde vart liiite större, men jag har inte tänkt gå upp i vikt, så det blir nog bra!
Trots detta ville jag mest till Stockholm idag, Annsofie är där och jag skulle åkt upp, men allt fuckade sig och jag fick inga biljetter. Så himla wasted, för henne med, för tokio konserten var inställd men de kund einte få tillbaka pengar för resan. Så nu måste de betala en gång till, i Augusti. Stackare! Och inte hade hon pengar att åka hit för.. Men men, vi får ses snart iaf, när allt lugnat ner sig lite ;) Då meckar vi!
Rubrik
It's not so easy to stop from screaming
But words escape me when I try to speak
Tears they flow but why am I crying
After all I am not afraid of dying
Dont believe that there is never an end
Ayia Napa
Det verkande på fröken Camilla att även hon var intresserad av att åka med, och det tycker jag låter ypperligt att ha med, för det går inte om msn är för få. Fast, att bara vara jag och Jessica hade nog klarat av att komma överens ändå. Men More is more i detta samanhanget, eller ja, till en del. 4 pers kan vi nog vara iaf, det är vad som passar perfa i en 2 rumslägenhet. Men vi får se hur det blir med det, det var inte så många platser kvar till det hotellet vi tänkt oss, men bangar dessa platser så får vi ta eftermiddagsflyget, och ja då klarar vi oss ändå!
Någon mer som känner för att åka dit? Eller kanske ska vara där 12-20 Maj? För det hade vart hett att få ihop ett gäng som inte åker tillsammans ner, men ändå kan ses där nere om lusten faller sig på. Så se til latt åka nu, men vänta med att boka till vi har bokat, så ni inte tar vara platser ;)
Nu är det läggdax, ska kanske vägen förbi lundbystrand imorgon och göra mitt steptest! Så måste vara pigg och kry till det. Det blir svårt med min hals iåf. Men pigg iaf.
Sov gott nu!
Girlsnight
Igår (onsdag) var jag hos Nathalie och skrev projektarbete igen, mycket projektarbete nu för tiden. Men vad ska man säga, inlämning på måndag, då måste man arbeta med det.
Aja, over to what I had in mind, efter ett tag blev det hemfärd men ganska snabbt satte jag mig i bilen igen och hämtade Jessica, vi åt mat och sen bar det upp till rummet. Bäddade i ordning lite och sen började tjejkvällen, som senare utvecklades till en girls night. Vi började med att bara småprata, snart gick det över till att kolla 251 miljoner youtube klipp på Björn, och när dom blev tråkiga, eller ja, vi sett alla. Då slutade det med fråga olle, med följddiskussioner i flera timmar ^^,. Efter ett tag hittade vi frågesporter och vi såg till att göra åtskilliga sådanna innan vi lämnade datorn till en vä önskad vila.
Sedan blev det ombyte och läggdax, men det tog sin tid. Vi pratade, pratade och pratade, om allt mellan himmel och jord, tror inte vi utelämnade något, eller någon. Ja du förstår! Sen somnade vi.
Idag så var det mera vakna halvadagen och promenad dag, innan hon skulle bege sig hemåt vid 6. Då satte jag igång med mitt projektarbete, lekte med anfanger och redigerade Niklas Anderssons intervju, skrev smammanfattningar och allt det där.
Tänk er att jag gjorde detta, trots att jag verkligen ville gå ut, faktiskt tänkt ge Sticky a second chance. Men så blev det alltså inte, så det får bli öhm, om en månad. Och om en månad blir det Queer på Parkan med, för imorgon hinns det inte med, då ska jag hämta VIP-kort på Keybar, och sen bege mig vidare till BLVD med Natta. Parta ett tag, innan jag måste åka hem.
För att worka 11-17 åt Martina, well för att ta Hannes fina uttryck "Cash is king", trots att det kanske inte blir så mycket ;)
Random
Jag vet aldrig någonting har jag fått höra, tyvärr vill jag inte påminnas av att jag får höra det. Då personen faktiskt, trots tiden som gått gör mig lite ledsen. Men det är faktiskt så jag fungerar, jag blir inte så lätt kär, men när jag tillåter mig att bli det så sitter det i. Men det börjar gå över så smått, några tillbakafall har jag väll fått titt som tätt. Men det går framåt. Det får ta sin tid, jag är lycklig ändå. I alla fall för det mesta, speciellt när jag dansar. Kanske är det just därför jag dansar ungefär hela tiden, med och utan musik.
Pirruetter hit, pas de bourréer dit, lite plieer och fraförallt är det väl min morderna sida som kommer fram, när jag slänger mig hit och dit, hoppar och jag vet inte allt jag gör. River ner saker, slår händerna i dörrkarmarna så jag får blåmärken. Sedan helt plötsligt vänder det äver till street, jag kör lite allt möjligt där, blandar in salsans grunder och lockar lite. Sen är det väl mest känslorna som styr hur det blir. Fram till att jag kommer på att det gått jättelång tid och jag måste faktiskt försöka komma ihåg danserna vi ska göra på dansskolan.
Vi ska föresten ha uppvisning snart, vilket jag inte ens vet om jag kommer kunna vara med i så kass som jag är på att ta koreografier, hmm.. Får kanske börja lära mig det! Eller ja, ibland gör det, men för det mesta så måste det hinna smälta någon timma utan dans för att jag ska minnas, och oj då är klassen slut och jag ska gå hem. Och nästa vecka har man glömt hälften, iaf de första gångerna. Men men, kom till Storan när det nu är, då ska ni få se någonting gryyymt!
Aja, nu skulle jag ju iåf skriva vad som hänt under dagen. Men jag har bara dansat och skrivit projektarbete, så egentligen finns det ingenting att nämna, så jag lämnar det! Nu är det iaf läggdax, så jag orkar upp imån.
Take care! <3
Projektarbete
Så det är väl det jag har gjort idag, suttit hos henne och skrivit. Sedan fick jag åka buss i en hel timma till Mölndal för att dansa, men det var det värt. Det är det faktiskt alltid om jag ska vara ärlig. Så enormously roligt tycker jag att det är, när jag inte får ont överallt och nästan svimmar, eller i alla fall yrar mig.
Locking var det idag då, men uscha Zerjon som tyckte att vi skulle göra Latin Shuffle och sen improvisera. Haha, jag är kass på att improvisera ju! Helt kass! Men jag försökte iaf, trots att jag upprepade samma sak hela tiden i början, men sedan släppte det lite. Annars gick allt kaos kändes det som, men det var kanske för att jag bara tittade på förrförra veckan och förra veckan var det inställt.
Sedan blev det parlamentet ikväll, med Björn. Jag älskar Björn! Förstår inte hur han kan vara så söt och när han började gråta ramlade jag nästan ur soffan, så mycket skrattade jag. Han har min humor så det stänker om det, precis som Gynning har. Det är väl därför jag står ut med dom två ;)
Aja, utöver vissa tidigare korkade grejer så går väl allting..
Nu ska jag försöka skriva lite rent, ha det bra!
How stupid could I be?
Ja, för all del räcker bara rubriken. Mer än så krävs inte att säga, jag är ganska pucko ibland. Vet att jag inte ska göra saker, men se så gör jag det ändå. Då går det som det går och jag får skylla mig själv!
Aja, dagen började ganska random, gick upp, åt frukost och gick ut och sprang. Jag har, trotts att jag aldrig är riktigt frisk, fått det som en vana att springa varje dag jag inte tränar. Vilket är nice, kanske ska börja göra det varje dag innan jag går till skolan numera, när det blir mindre snö och lite mer varmt.
Aja, sedan ringer jag och väcker Becca, som var i Karlstad och såg på matchen jag själv satt hemma och såg. Men dom hade roligare än vad jag hade efter matchen iaf, jag ville hitta på någonting. Alla andra ville inte det. That sucks! Men men.. Vidare till dagen, vi bestämde oss för att ta oss in til lstan, gick runt, köpte mig ett par vårskor, öhm.. ja? dom kan ju behövas någon gång när det blir vår iaf. Aja, jag behövde ett par som inte hade jättehög klack, så jag köpte ett par med väldigt låg. Sedan blev det frölken Ohlsson och fika. Och därefter hem, lite nördande och sedan iväg på en sponatnious promenad/filmkväll hos henne. Filmen var iaf rolig, vad det nu var för film vi såg.
Sedan åkte jag hem i snöyran, hämtade bror min och Alex, körde hem dom och mig. Och ja, nu sitter jag här..
Funny life ;)
Sov gott nu!
En förvånansvärd vinst
Själva matchen var väl underhållande på sitt sätt, men Frölunda kunde ju valt att spela lite mindre, ja hur ska det uttryckas rätt, slarvigt. De kunde spelat mer energiskt, så där som det blev när de unga, och speciellt 4e kedjan var inne. Det gillar jag!
Fast hem var väl inte riktigt vart jag gick, jag tog vagnen till Studenttorsdagen på Valand, det var väl sådär. Kanske för att så många andra ställen var öppna, kanske för att det inte var en vanlig torsdag, eller kanske för att det alltid är så? Aja, det kan ju vara värt att gå dit någon gång i framtiden när partysugen smyger sig på en torsdags eftermiddag.
Men det funkade, och jag hade roligt, mer för människorna jag var där med än själva stället. Fast det är ju alltid så, det är folket som avgör! Tyvär rvar det lite för mycket småkillar där, inget illa ment, men sådanna som tror att man dansar genom att stå och gnida sig mot varandra, ehm.. Nej tack!
Film, Förtrollad! Ha det fint!
Lov
Aja, men ska väl försöka hinna med någonting annat, vilket borde gå då jag tagit ledigt hela lovet för att skriva detta. Så kvällarna blir förhoppningsvis lediga då!
Imorgon är det torsdag, vilket betyder dans, hockey och valand för mig! Ska bli väldigt roligt då det är bestämt att vi ska parta hela natten, och partar vi inte så bär det av till Tintin om det skulle vara så bedrövligt att bussarna icke går.
Sen är det väl bara framtiden som kan utvisa vad som egentligen kommer att hända, lördag är jobb, sedan är lovet oplanerat. Eller i alla fall ganska oplanerat, projektarbetet kommer att ta tid! Och så ska jag och Nathalie, Sandström då, ta en fika eller någonting sådant. Det var väldigt längesedan kan jag tala om, sådär 10 år. Eller nästan iaf, vi var väl ungefär 10 år sist vi umgicks mer seriöst!
Take Care :)
VM
Väl där var det invigning, som faktiskt var väldigt bra. Speciellt Twisted tycker jag då, som älskar dans, men även det andra. Efter det var det pause, och jag sprang in i Jessica och när vi skulle sätta oss och se lite på paråkarnas kortprogram hittade jag Terese och vi satte oss där. Vissa utav paren var betydligt mer imponerande än andra!
Sedan var det hemfärd när parkeringstiden tog slut, och då fick man klara av att lyssna på en förlustmatch i Karlstad ännu en gång! Hej då slutspel blir det väl ungefär, fast vi kan ju lyckas vinna på torsdag och då är det bara lördagsmatchen i Karlstad kvar. Får väl se hur det går.
Anso var glad iaf, det vet jag, för Timrå krossade Modo och gick därmed vidare, för att förhoppningsvis bli slagna av oss i Semin ;)
Aja, sova dax. Take care!